Varför avel?

Är det lönsamt med avel? Absolut inte för de flesta.

Däremot om man har bra egna avelshästar, kan göra allt själv, tar eget foder, verkar hästarna, rider in osv. då kan det kanske i bästa fall gå runt. De flesta presumtiva kunderna är fritidsryttare och vill inte betala så mycket för sin häst, så i de flesta fall är avel en ren förlust! Om man nu inte har det där toppstoet!  Vi är många som ändå kämpar på bara för att vi helt enkelt brinner för avel och även en avel i liten skala kan få fram riktigt bra hästar!

När man föder upp hästar behöver man också ha ett mål med sin egen avel. Avel handlar också om att ständigt utvärdera den egna aveln! Vi har alla våra egna mål, men vi behöver tänka efter och kanske byta ut våra avelsston under tidens gång.

Det finns mycket att tänka på, man behöver även vara insatt i alla regler kring avel. Det är mycket som styrs av EU direktiv, Jordbruksverket och Länsstyrelserna.

Jag vill betäcka mitt sto.

Det finns mycket bra information på SIF Avels hemsida.

https://www.sifavel.se/information/jag-är-stoägare-44238870

Eget avelsmål

Det handlar om att tänka efter vilken häst som är den perfekta hästen man vill ta fram.

Det gäller oavsett vilken typ av ridning hästen skall användas till. Exempel på tankar kring målformulering.

• Mycket bra psyke, en häst som är samarbetsvillig och som är villig att arbeta.
• Hästen bör ha en funktionell exteriör, det vill säga en exteriör som ger lätthet för gångarterna och en bra hållbarhet. Numera finns det forskning på området och dessa kunskaper har används vid uppdatering av bedömningskriterierna och faktorerna som ingår i själva avelsbedömningen. Det finns exteriörer som inte ger en bra ridhäst, utan en häst som får det svårt som ridhäst.
• Hästen skall ha lätt för gångarterna och inte kräva många års träning för att få till rena gångarter.

Hur vet jag om mitt sto är lämpligt att betäcka?

Först av allt kan man konstatera att det är väldigt lätt att tänka sig att det egna stoet

är världens bästa och absolut lämpliga för avel. Vad skall man göra för att få en mer objektiv bild av den egna hästen? Man kan börja med att ställa några frågor till sig själv och svara väldigt ärligt på dem. Stoet är viktigast av allt vid hästavel!

• Är hon en otroligt rolig ridhäst, samarbetsvillig, arbetsvillig och lätt att hantera?
• Var hon lätt att rida in? Har hon lättridna, väl separerade gångarter?
• Är hon frisk?
• Är hon fertil? Har hon fått föl tidigare?
• Vilken ålder har stoet? Oftast betäcks inte 3 åringar. Det blir svårare att få stona dräktiga ju äldre de bli. Har de haft föl tidigare brukar det fungera ganska högt upp i åldrarna.
• En bra fertiliteten hos sto och hingst är naturligtvis viktig. Ston som gått i blandflockar med valacker kan genom att valacker har betäckt ha ådragit sig livmoderinflammation som försvårar att få stoet dräktig.
• Kan du svara ja på alla frågor? Om ja så kan du fortsätta med de olika verktyg som finns.

• Är stoet en väldigt rolig ridhäst så vill man kanske rida den hellre än att ta ett föl, men det är just den typen av ston som kan vara riktigt bra avelshästar.
• Vänta inte för länge med att ta ett första föl på ett sto, om du har planer på att betäcka.
• Att hästen har lätt för gångarterna är naturligtvis en väldigt viktig egenskap hos en avelshäst! På grund av medveten avel är det inte lika vanligt med grisepassare eller spatthästar numera.
• Psyket är otroligt viktigt hos en häst som skall användas i avel! Det är lite av A och O! Om hästen inte är samarbetsvillig, arbetsvillig, lätt att hantera så kommer det inte bli några bra avkommor! Det blir varken bra ridhästar för gemene man eller för tävlingsryttare.
• Det finns vissa hingstar och ston bakåt i stammarna som tyvärr ger spända hästar och/eller hästar med ett allmänt tråkigt lynne. Det gäller att veta vilka man bör undvika att ha bakåt. Fråga gärna någon erfaren uppfödare.
• Varför är det viktigt att hästen är frisk? Där finns det naturligtvis undantag dvs om ett sto har skadat sig t ex genom en olyckshändelse eller liknande. Är hästen skadad pga. ridningen så kan man ibland undra över hur hållbar hästen är. Vill man avla på hästar med dålig hållbarhet? Det kan även ge en avkomma med mindre hållbarhet och med det ett lidande för avkomman!

Som uppfödare måste man alltid tänka på hästvälfärd!

På Jordbruksverket kan man läsa följande:

I ditt avelsarbete är det viktigt att tänka på djurens välfärd. Avel som kan leda till att djuren lider är förbjuden. Ett djur får inte användas i avel om det innebär:

• en hög risk för dödfödslar
• defekter hos avkommorna
• att djuren får någon annan egenskap som kan riskera att de utsätts för lidande eller hindrar djuren från att bete sig naturligt.
• Vissa defekter nedärvs och därför är det viktigt att ha kunskap om vad som anses som genetiska defekter. Ett svenskfött sto med eksem kan vara mindre lämpligt att avla på då man misstänker att eksemet nedärvs i högre grad från ett sådant sto. Silvergenen är också ett exempel på defekter. Hästar med silvergener har mer eller mindre sjuka ögon. Därför bör man absolut inte göra en betäckning med två hästar som har silveranlag. OBS! Kontrollera bakåt i stammen silveranlaget kan ligga dolt hos till exempel fuxar.
• Har stoet hög inavelskoefficient? Kontrollera om det finns mycket inavel bakåt. Vi skall absolut inte hålla på med inavel och det går utmärkt att undvika genom att använda ”Virtuell Betäckning” i WorldFengur. Ibland används ordet Linjeavel för att det skall låta bättre, men Linjeavel=Inavel punkt slut!

Bra verktyg vid val av hingst.

• Kan alla hingstar användas? Nej, det finns ett antal regler kring vilka som kan användas.
• OBS! under 2025 krävs negativt CEM test för samtliga hingstar som ska lösa hingstlicens i Sverige. SIF Avel rekommenderar hingsthållare att kräva CEM test av de ston som bokar plats hos hingsten. Då det är en väldigt smittsam sjukdom som nu har dykt upp i Sverige.
• Alla hingstar som används idag har tyvärr inte visat att de är avelshingstar dvs de har inte visat att de ger bra avkommor. Hur ser man det? Äger man en hingst så skall man se till att några avkommor blir bedömda.
• Det är även viktigt att korta ner generationsintervallen och då använder man unga hingstar BLUP-hingstar.
• Hingstar som används måste ha en betäckningslicens och det finns tre olika nivåer på licenser.
• Betäckningslicens för BLUP-hingstar 2–4 år gamla med lägst 115 i BLUP
• Betäckningslicens för bedömda hingstar med BLUP på minst 95 (OBS! BLUP 100 = medelhäst)
• Betäckningslicens för gårdshingstar gäller endast för ett sto.
• Krav på ̊ samtliga hingstar för att kunna lösa licens. Godkänd härstamningskontroll mot fader och moder verifierad med DNA-test.
• Fria från kända ärftliga defekter enligt SVJFS 2019:31.
• Hingstar i åldern 5–12 år måste ha godkänd spattgranskning registrerad i WorldFengur samt vara fria från övriga genetiska defekter enligt SIF Avels defektlista.
• För yngre hingstar som inte är bedömda krävs godkänd veterinärbesiktning vid första ansökan.

Att välja hingst skulle man kunna skriva en hel avhandling om. Det finns otroligt mycket att tänka på. Vi måste också tänka på att vi förvaltar ett 1000 årigt arv från Island och ett arv från alla uppfödare där. Vi vill absolut inte förstöra deras arbete, därför är det även viktigt att vi på Gotland följer det internationella avelsmålet.

Om man vill fördjupa sig så kan man läsa på SIF Avels i t ex dokumentet ”Avelsplan för islandshästar i Sverige” https://www.sifavel.se/%C3%B6vrigt/reglementen-44240611

Det officiella avelsmålet:

Avelsmål för islandshästen är att bevara en tillräcklig genetisk variation för att motverka en höjning

av den genomsnittliga inavelskoefficienten i den svenska populationen samt att förbättra rasen

avseende de urvalskriterier som beskrivs i de specifika avelsmålen. Avelsmålet fastställs i isländska

lagar nr. 442/2011.

3.1. Generella avelsmål

Det officiella avelsmålet är friska, fertila och hållbara hästar – en robust islandshäst. Alla

förekommande färgvariationer ska bevaras men det ska hållas i åtanke att vissa färgvariationer är

korrelerade med genetiska eller fysiska defekter som bör undvikas. Avelsmålet ger utrymme för stor

variation när det gäller mankhöjd men önskvärd mankhöjd är minst 138 cm.

13.2. Specifika avelsmål

3.2.1. Exteriör generellt

Exteriören ska vara funktionell och främja hästens hälsa och hållbarhet, där förmågan att bära sig

själv i varierande gångarter samt hästens kapacitet att röra sig korrekt och välbalanserat under

ryttare är av största vikt. Exteriören ska även kännetecknas av en vacker utstrålning med vikt på

muskler och styrka.

• Det brukar anses att man skall välja en hingst som har samma goda egenskaper som stoet och därigenom förstärka stoets goda egenskaper. Undvik samma brister hos sto och hingst.
• Utifrån detta granskar du hingstens egenskaper för ridbarhet och exteriör. Viktigt, om stoet är fyrgångare (CA-genen) blir det extra viktigt att inte betäcka med en fyrgångshingst då risk finns att man avlar bort tölten. Då är det bäst att använda en femgångshingst (AA-genen). Forskning pågår om ännu fler gener som påverkar gångarterna tölt och pass.
• På Hestur hittar du hingstkatalogen som innehåller alla betäckande hingstar för året. Du listar ditt sto på den valda hingsten. Hingstägaren eller hingsthållaren fyller varje år i språngrullan för hingsten via Hestur. Det betyder att man registrerar att hingsten har betäckt stoet.
• I Sverige finns för många hingstar! Ofta får hingstarna inte mer än 5 ston och många hingstar får 1-3 ston. Detta blir ett problem då varje hingst får för få avkommor, de i sin tur medför att för få av dessa avkommor kommer till bedömning
• Mycket viktig statistik finns överst i Hingstkatalogen på Hestur, där man kan se om hingsten verkligen har bra fertilitet eller ej https://hestur.sifavel.se/stallion_seasons
• Inom islandshästaveln har vi en relativt hög genetisk variation, jämfört med nästan alla andra hästraser. Däremot har vi för långa generationsintervall och för få hästar som avelsbedöms. Ston som används i avel bör vara avelsbedömda så att man har en objektiv syn på för och nackdelar hos stoet.

Jag tänker låta min hingst betäcka andras ston. Vad bör jag tänka på?

Hingsthållare som ombesörjer betäckningar har en del skyldigheter enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Information från SIF Avel finns på länken nedan.

https://www.sifavel.se/information/jag-är-hingsthållare-44238908

Hur fungerar en bra hingsthållare? Skyldigheter, avtal, tillsyn, dräktighetskontroll mm.

När man väljer hingst skall man även fråga sig hur erfaren och kunnig hingsthållaren är, för att undvika skador och andra problem. Finns det ett bra samarbete med en veterinär? Kontrollera hagar stängsel mm. Många väljer hingst till viss del utifrån var hingsten står, det är viktigare att välja en bra hingst hos en erfaren hingsthållare än att hingsten finns nära!

• Självklart skall du få ett avtal med hingsthållaren. I avtalet beskrivs vad som gäller som till exempel att stoägaren skall fylla i en hästägarförsäkran, hingstägaren ansvarar för ditt stos säkerhet, stoet bör ha en bra försäkring, hur de olika avgifterna skall betalas mm. Hur avtalet ser ut beror till stor del på om stoet skall lämnas hos hingsthållaren på fri- eller handbetäckning eller om det handlar om semin.
• Stoavgiften skall betalas av stoägaren och skall vara betald innan stoet släpps in till hingsten eller betäcks första gången.
• Lämnas stoet hos hingsthållaren finns det mycket att tänka på, det vill säga när man väljer hingst skall man även fråga sig hur erfaren och kunnig hingsthållaren är. Känns det tryggt att lämna ditt älskade sto där?
• Har hingsthållaren ett bra samarbete med en veterinär?
• Kontrollera hagar stängsel, vatten, hur stora är hagarna, är det en rimlig storlek i förhållande till antalet hästar mm.
• Många väljer hingst till viss del utifrån var hingsten står. OBS! det är viktigare att välja en bra hingst hos en erfaren hingsthållare än att hingsten finns nära!
• Att välja semin har många stora fördelar. Det finns då ett stort antal mycket bra hingstar att välja på även utomlands. Då finns det ett utbud som är helt annat, man kan även välja hingstar som verkligen har bevisat att de är bra avelshingstar genom att ha fått väldigt bra avkommor!

Val av betäckningsmetod för- och nackdelar?

Fribetäckning, handbetäckning, semin

När du kommit fram till valet av hingst finns det olika betäckningsmetoder.

• Fribetäckning innebär att hingsten går tillsammans med sina ston ute i en hage. Stoet bör helst stanna under två brunstperioder. Vid fribetäckning finns risk för sparkskador. När man släpper ihop ston som inte känner varandra kan det bli rätt stökigt, med skador till följd. Ett eller flera ston kan lägga beslag på hingsten så att han har svårt att komma åt att betäcka andra ston. Det kan bli en del skador i en disharmonisk flock och till och med dödsfall.
• Handbetäckning innebär att stoet hålls och att någon leder fram hingsten till henne för språnget. Handbetäckning är oftast skonsammare för hingsten och stoet. Stona går ofta i en flock och tas ut när de skall betäckas. Det krävs av hingsthållaren att ha god kännedom om tecken på brunst, så att stoet inte betäcks för ofta.
• Insemination kan vara en mycket bra betäckningsmetod och här på Gotland ger det ett större urval av mycket bra hingstar. Dessutom är skaderisken mindre vid insemination. På Gotland finns två seminstationer.

Dräktighet – vad bör man tänka på?

Det finns mycket att tänka på när man har gjort dräktighets kontroll och den långa väntan på fölet börjar. Stoets näringsbehov ökar förs i de sista månaderna av dräktigheten. Stoet skall vaccineras mm. Ibland kan man bli förskräck när aman läser om allt som kan gå fel. Det bästa är att vara påläst! Mycket bra information finns i länken från SLU, se nedan:

https://www.universitetsdjursjukhuset.se/hastkliniken/radgivning-och-artiklar/stoets-draktighet-och-folets-forsta-dygn/

Registrering

Se information på SIF Avels hemsida.

https://www.sifavel.se/registreringar/hästpass-och-grund-registrering-44240517

Avvänjning

Det finns olika metoder för avvänjning mjuk avvänjning och mer abrupt avvänjning. En liten varning i nedanstående länk finns en del information, men tänk på att det här beskriver mer hur man gör med andra raser. Hos uppfödare inom islandshästrasen har man generellt mycket senare avvänjning. Hingstföl vänjs oftast av senast vid 9 månader och stoföl kan gå längre med sin mamma. Ofta avvänjer stona sina stoföl själva. En annan skillnad är att vi inte har våra unghästar på stall utan de får en mer naturlig uppväxt i lösdrift.

https://evidensia.se/djurvardguiden/avvanjning-hos-hast/#:~:text=inte%20lika%20självklart.-,Hur%20tidigt%20kan%20man%20vänja%20av%20föl%3F,individ%20med%20normala%20sociala%20färdigheter.

Fölning och övervakning av fölning

• Övervakning är A och O. Ett dött föl på grund av att hästägaren helt enkelt är lat och inte övervakar sitt dräktiga sto är absolut INTE OK!
• En fölning går så otroligt fort ofta bara på runt 20 minuter. Går något snett så kan det snabbt gå riktigt illa! Vad kan gå fel vid en fölning? Felläge hos fölet kan bli väldigt allvarligt. Så kallad ”red bag delivery” det betyder att det är för tidig placentaavgång, det är en nödsituation där fölet inte får syre och måste få hjälp omedelbart! Missbildningar och tvillingfödslar. Kan orsaka svårigheter och kräver ofta veterinärvård. Så är man närvarande skall man omedelbart ringa veterinär. Är man inte närvarande vid mer komplicerade fölningar kan man hitta ett dött föl och/eller sto i hagen. Detta kan aldrig nog poängteras! Som djurägare har man ett stort ansvar för sina djur!

https://hastsverige.se/om-hasten/hastavel-och-uppfodning/avelsstoet/komplikationer-vid-folning/

• Ha koll på det beräknade datumet för fölningen. Har man gjort ultraljud så har man lätt att räkna ut förväntat datum. Tänk på att dräktighetens längd är cirka 340 dagar plus minus två veckor i de flesta fallen. Nedan finns en mycket bra länk från Evidensia.

https://evidensia.se/djurvardguiden/tidsparametrar-vid-normal-folning/#Tecken-p%C3%A5-f%C3%B6rest%C3%A5ende-f%C3%B6rlossning

• Först och främst är det viktigt att ha kontroll på tecken hos stoet för att få en uppfattning om när fölningen närmar sig. Se länken ovan.
• Refraktometer använder många erfarna avlare. Den användas för att se proteinhalten i mjölken. Man trycker fram en liten droppe mjölk och mäter enkelt proteinhalten. Proteinhalten ökar när man närmar sig fölningen. En refraktomenter kostar under 1000: - och finns där lantbruksprodukter säljs. När fölningen närmar sig känns mjölkdroppen klistrig mellan fingrarna. Obs mjölka bara ur 1–2 droppar. Lite information finns under denna länk.

https://stuterikry.blogg.se/2017/april/vet-du-vad-en-refraktometer-ar.html

• Övervakningen kan göras på olika sätt. Kanske kan man göra en liten hage nära huset så att man kan kika ut på stoet regelbundet under natten. Det blir inte mycket nattsömn när man väntar föl.
• Kameraövervakning kan också användas, men även där måste man själv titta regelbundet.
• Alternativt kan man använda olika hjälpmedel som larmar, till exempel larm på stoet i grimman eller i en jord runt magen. Birth Alarm är en firma som gör larm, men de är väldigt dyra, kanske kan man gå ihop och köpa ett tillsammans eller hyra ett.
• Oftast säger man att ett föl född innan dag 320 är för tidigt född dvs. prematur, men det kan variera från individ till individ.

Mycket bra information från SLU som handlar om allt från betäckning till unghäst.

”Sammanfattning av föredrag Hippocampusdagen 2023-11-10”. En del saker kan skilja sig åt då föredraget är mer inriktat mot andra raser.

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/hippo/pdf/hippocampus/sammanfattning-foredrag-hippocampusdagen-2023.pdf

Hantering av fölen och flockfostran

Inom islandshästavel är man oftast noggrann med att inte hantera fölen för mycket. Däremot inspekterar man dem dagligen, men undviker att gosa med fölen. Däremot är det bra om fölen lär sig tidigt att man sätter på och tar av grimma och lyfter på benen. Det underlättar vid verkning, vaccinering, avmaskning, eventuell skada, chip-märkning och ID-kontroll. Låt föl och unghästar vara i fred så mycket som möjligt. Det är aldrig bra med så kallad "trädgårdsuppfödning"! Trädgårdsuppfödning betyder att man bara har ett sto med föl som går i en liten hage och ägaren kan inte låta bli gosandet med fölet. Se till att fölet får gå med andra ston och föl!

Utbildning

Sveriges avelsledare Heimir Gunnarsson har tagit fram utbildningsmaterial som finns på SIF Avels hemsida. Dessutom kan man lyssna på mycket bra föreläsningar vid Avelsmötet i samband med SIFs årliga Höstmöte och se så många hästar som möjligt på avelsbedömningar och tävlingar. https://www.sifavel.se/kurser/kursöversikt-44355907

Lycka till med din avel!