Tankar om avel.....

Sammanställda av Gunilla Sterner engarden@telia.com & Christina Rohdin-Alm christina@ammor.se


När man funderar över att betäcka sitt sto eller köpa hingst, finns det mycket att tänka på och lära sig. Det finns många regler kring avel som man behöver vara insatt i.


När man föder upp hästar behöver man också ha ett mål med sin avel. Avel handlar också om att ständigt utvärdera den egna aveln!


 

Eget avelsmål

Det handlar om att tänka efter vilken häst som är den perfekta hästen man vill ta fram. Oavsett vilken typ av ridning hästen skall användas till, handlar det framför allt om att det skall vara en häst med mycket bra psyke, en häst som är samarbetsvillig och som är villig att arbeta. Hästen bör ha en funktionell exteriör, det vill säga en exteriör som ger lätthet för gångarterna och en bra hållbarhet. Det finns exteriörer som inte ger en bra ridhäst, utan en häst som får det svårt som ridhäst. Hästen skall ha lätt för gångarterna och inte kräva många års träning för att få till rena gångarter. Mer information om avelsmål finns i slutet av denna text.


SIF Avel är en stiftelse som har det officiella ansvaret för islandshästaveln i Sverige. Avelsledaren har tagit fram utbildningsmaterial om avel. På hemsidan finns en kursöversikt. https://www.sifavel.se/kurser/kurs%C3%B6versikt-44355907

Kurserna är gratis, men vill man skriva ett prov efter respektive kurs får man betala 350:-.

För att komma in på kurssidan måste man logga in på Hestur. https://hestur.sifavel.se/

 

Redskap och verktyg för avel

Hur hittar man relevant information när man skall betäcka sitt sto? Var finns lämpliga verktyg? Använd:

  • Stamboken WorldFengur https://www.worldfengur.com/ (Inloggning behövs)
  • SIF Avels hemsida https://www.sifavel.se/
  • Hestur https://hestur.sifavel.se/main/index (OBS man behöver inte logga in för att titta på Hingstkatalogen eller saluhästsidan.)
  • Fråga någon erfaren uppfödare om du vill ha hjälp, men fråga inte på Facebook där får man inga vettiga svar om hingstar.
  • Lär dig så mycket som möjligt t ex genom att gå SIF Avels avelskurser, gå på föl- och unghästmönstringar även om du inte har någon egen häst med. Det är också lärorikt att gå på avelsbedömningar och det årliga Avelsmötet som brukar anordnas i november. SIF Avel anordnar även avelsrådslag på olika platser i Sverige.


I WorldFengur, dvs den internationella stamboken för islandshästar, finns enormt mycket information om stammar, bedömningsresultat, tävlingsresultat mm. Skall man avla så bör man gå in för att lära sig hur man utnyttjar WorldFengur på ett bra sätt.  

Har man inte inloggning till WorldFengur så skaffar man det via SIF dvs inte SIF Avel. Alla medlemmar i SIF har rätt till ett gratis medlemskap i WorldFengur. Det finns ett formulär på hemsidan där man kan ansöka https://www.icelandichorse.se/MEDLEM/WorldFengur-ID/ alternativt skickar man E-post till svenska@icelandichorse.se


I Hestur finns även en annonsdel där du kan hitta saluhästar eller annonsera ut egna. Likaså ansöker du om pass till fölet via Hestur.

 

Är mitt sto ett avelssto?

Först av allt kan man konstatera att det är väldigt lätt att tänka sig att det egna stoet eller hingsten är världens bästa och absolut lämpliga för avel. Det är ett av alla fel man kan göra. Vad skall man göra för att få en mer objektiv bild av den egna hästen? Man kan börja med att ställa några frågor till sig själv och svara väldigt ärligt på dem. Stoet är viktigast av allt vid hästavel!

  • Är hästen en otroligt rolig ridhäst, samarbetsvillig och arbetsvillig?
  • Var den lätt att rida in? Har hon lättridna, väl separerade gångarter?
  • Är hon lätt att hantera?
  • Är hon frisk?

Kan du svara ja på alla frågor? Om ja så kan du fortsätta med de olika verktyg som finns. Om nej på en eller flera så får man fundera på om just denna häst är en lämplig avelshäst.

 

Är stoet en väldigt rolig ridhäst så vill man kanske rida den hellre än att ta ett föl, men det är just den typen av ston som kan vara riktigt bra avelshästar. Vänta inte för länge med att ta ett föl på ett sådant sto om du har planer på att betäcka. Äldre ston kan vara svårare att få dräktiga. Går stoet med valacker så kan även det orsaka infertilitet.

 

Att hästen har lätt för gångarterna är naturligtvis en väldigt viktig egenskap hos en avelshäst! På grund av medveten avel är det inte lika vanligt med "grisepassare" eller spatthästar numera.

 

Psyket är otroligt viktigt hos en häst som skall användas i avel! Det är lite av A och O! Om hästen inte är samarbetsvillig, arbetsvillig, lätt att hantera så kommer det inte bli några bra avkommor! Det blir varken bra ridhästar för gemene man eller för tävlingsryttare. Det finns vissa hingstar och ston bakåt i stammarna som tyvärr ger spända hästar och/eller hästar med ett allmänt tråkigt lynne. Det gäller att veta vilka man bör undvika att ha bakåt. Fråga gärna någon erfaren uppfödare.

 

Varför är det viktigt att hästen är frisk? Där finns det naturligtvis undantag dvs om ett sto har skadat sig t ex genom en olyckshändelse eller liknande. Är hästen skadad pga ridningen så kan man ibland undra över hur hållbar hästen är. Vill man avla på hästar med dålig hållbarhet? Det kan ge ett lidande för avkomman!

Vissa defekter nedärvs och därför är det viktigt att ha kunskap om vad som anses som genetiska defekter. Ett svenskfött sto med eksem är troligtvis mindre lämpligt att avla på då man nu vet att eksemet nedärvs i högre grad från ett sådant sto. Silvergenen är också ett exempel på defekter. Hästar med silvergener har mer eller mindre sjuka ögon. Därför bör man absolut inte göra en betäckning med två hästar som har silveranlag. OBS! Kontrollera bakåt i stammen silveranlaget kan ligga dolt hos t ex fuxar.


Ett alternativ kan vara att låna eller hyra ett bedömt sto om ditt eget sto inte är ett lämpligt avelssto.

Austurs Föl & unghästmönstring 2019.

Ingrid Jakobsson med sina uppfödningar Skvetta från Storsudret och fölet Tindri från Storsudret. Domare är Nina Bergholtz.

Val av hingst

Kan alla hingstar användas? Nej, det finns ett antal regler kring vilka som kan användas. Skall man dra det till sin spets så kan man säga som en veterinär uttryckte det – ”Folk kan inte skilja på en avelshingst och en häst med testiklar”. Alla hingstar som används idag har tyvärr inte visat att de är avelshingstar dvs de har inte visat att de ger bra avkommor.

Det är även viktigt att korta ner generationsintervallen och då använder man unga hingstar sk. BLUP-hingstar. Hingstar som används måste ha en betäckningslicens och det finns tre olika nivåer på licenser.

 

Betäckningslicens för bedömda hingstar och BLUP på minst 95 (BLUP 100 = medelhäst)

Betäckningslicens för BLUP-hingstar 2-4 år gamla med lägst 115 i BLUP.

Betäckningslicens för gårdshingstar gäller endast för hingstägarens egna ston.

 

Krav på̊ samtliga hingstar för att kunna lösa licens.

  • Godkänd härstamningskontroll mot fader och moder verifierad med DNA-test. Undantag gäller för hingstar födda på̊ Island före 1998 som inte behöver vara härstamningskontrollerade mot moder.
  • Fria från kända ärftliga defekter enligt SVJFS 2019:31. Hingstar kontrolleras vid avelsbedömningar, men obedömda hingstar behöver veterinärintyg på att de är friska och att testiklarna är godkända.
  • Hingstar från och med 5 års ålder ska ha spattröntgen utan anmärkning registrerad i WorldFengur.

 

Att välja hingst skulle man kunna skriva en hel avhandling om. Det finns otroligt mycket att tänka på. Vi måste också tänka på att vi förvaltar ett 1000 årigt arv från Island och ett arv från alla uppfödare där. Vi vill absolut inte förstöra deras arbete, därför är det även viktigt att vi på Gotland följer det internationella avelsmålet.

Det brukar anses att man skall välja en hingst som har samma goda egenskaper som stoet och därigenom förstärka stoets goda egenskaper. Undvik samma brister hos sto och hingst.


Utifrån detta granskar du hingstens egenskaper för ridbarhet och exteriör. Om stoet är fyrgångare (CA-genen) blir det extra viktigt att inte betäcka med en fyrgångshingst då risk finns att man avlar bort tölten. Då är det bäst att använda en femgångshingst (AA-genen). På Hestur hittar du hingstkatalogen som innehåller alla betäckande hingstar för året. Du listar ditt sto på den valda hingsten. Hingstägaren eller hingsthållaren fyller varje år i språngrullan för hingsten via Hestur. Det betyder att man registrerar att hingsten har betäckt stoet.

 

Ser man på antalet hingstar som betäckte 2020 så var det totalt 262 hingstar och 1330 ston som betäcktes. Då blir det i medeltal 5 ston per hingst, men många hingstar får 1-3 ston. Statistik finns överst i Hingstkatalogen på Hestur https://hestur.sifavel.se/stallion_seasons

Detta låga antal ston per hingst medför att det är svårt att veta vilka hingstar som verkligen är bra och vilka som inte borde användas. I dagsläget har vi för många hingstar som används i förhållande till antalet ston. Antalet hingstar som ingår i aveln bör vara lägre.

Inom islandshästaveln har vi en relativt hög genetisk variation, jämfört med nästan alla andra hästraser. Däremot har vi för långa generationsintervall och för få hästar som avelsbedöms. Ston som används i avel bör vara avelsbedömda så att man har en objektiv syn på för och nackdelar hos stoet.

 

Hingsthållare

När man väljer hingst skall man även fråga sig hur erfaren och kunnig hingsthållaren är, för att undvika skador och andra problem. Finns det ett samarbete med en veterinär? Kontrollera hagar stängsel mm. Många väljer hingst till viss del utifrån var hingsten står.

 

Härstamning

Du finner stamtavlan i flera led bakåt för din häst i den internationella stamboken WorldFengur https://www.worldfengur.com/. Samtidigt som du tittar på förfäderna kan du se vilket bedömningsresultat de hade när de avelsbedömndes och hur gamla de var när de visades. Du kan också se vilken BLUP varje häst har för de olika ridegenskaperna samt för exteriör. Du kan se hur många bedömda avkommor en viss häst har. En del tävlingsresultat finns i WorldFengur, men ingår inte till BLUP ännu. Ny BLUP räknas om varje år utifrån resultaten vid avelsbedömningarna.