Tankar om avel.....

Sammanställda av 

Gunilla Sterner engarden@telia.com & 

Christina Rohdin-Alm christina@ammor.se

När man funderar över att betäcka sitt sto eller köpa hingst, finns det mycket att tänka på och lära sig. Det finns många regler kring avel som man behöver vara insatt i.

När man föder upp hästar behöver man också ha ett mål med sin avel. Avel handlar också om att ständigt utvärdera den egna aveln!

Eget avelsmål

Det handlar om att tänka efter vilken häst som är

den perfekta hästen man vill ta fram. Oavsett vilken

typ av ridning hästen skall användas till, handlar

det framför allt om att det skall vara en häst med

mycket bra psyke, en häst som är samarbetsvillig och som är villig att arbeta. Hästen bör ha en funktionell exteriör, det vill säga en exteriör som ger lätthet för gångarterna och en bra hållbarhet. Det finns exteriörer som inte ger en bra ridhäst, utan en häst som får det svårt som ridhäst. Hästen skall ha lätt för gångarterna och inte kräva många års träning för att få till rena gångarter. Mer information om avelsmål finns i slutet av denna text.

SIF Avel är en stiftelse som har det officiella ansvaret för islandshästaveln i Sverige. Avelsledaren har tagit fram utbildningsmaterial om avel. På hemsidan finns en kursöversikt. https://www.sifavel.se/kurser/kurs%C3%B6versikt-44355907

Kurserna är gratis, men vill man skriva ett prov efter respektive kurs får man betala 350:-.

För att komma in på kurssidan måste man logga in på Hestur. https://hestur.sifavel.se/

Redskap och verktyg för avel

Hur hittar man relevant information när man skall betäcka sitt sto? Var finns lämpliga verktyg? Använd:

• Stamboken WorldFengur https://www.worldfengur.com/ (Inloggning behövs)
• SIF Avels hemsida https://www.sifavel.se/
• Hestur https://hestur.sifavel.se/main/index (OBS man behöver inte logga in för att titta på Hingstkatalogen eller saluhästsidan.)
• Fråga någon erfaren uppfödare om du vill ha hjälp, men fråga inte på Facebook där får man inga vettiga svar om hingstar.
• Lär dig så mycket som möjligt t ex genom att gå SIF Avels avelskurser, gå på föl- och unghästmönstringar även om du inte har någon egen häst med. Det är också lärorikt att gå på avelsbedömningar och det årliga Avelsmötet som brukar anordnas i november. SIF Avel anordnar även avelsrådslag på olika platser i Sverige.

I WorldFengur, dvs den internationella stamboken för islandshästar, finns enormt mycket information om stammar, bedömningsresultat, tävlingsresultat mm. Skall man avla så bör man gå in för att lära sig hur man utnyttjar WorldFengur på ett bra sätt.  

Har man inte inloggning till WorldFengur så skaffar man det via SIF dvs inte SIF Avel. Alla medlemmar i SIF har rätt till ett gratis medlemskap i WorldFengur. Det finns ett formulär på hemsidan där man kan ansöka https://www.icelandichorse.se/MEDLEM/WorldFengur-ID/ alternativt skickar man E-post till svenska@icelandichorse.se

I Hestur finns även en annonsdel där du kan hitta saluhästar eller annonsera ut egna. Likaså ansöker du om pass till fölet via Hestur.

Är mitt sto ett avelssto?

Först av allt kan man konstatera att det är väldigt lätt att tänka sig att det egna stoet eller hingsten är världens bästa och absolut lämpliga för avel. Det är ett av alla fel man kan göra. Vad skall man göra för att få en mer objektiv bild av den egna hästen? Man kan börja med att ställa några frågor till sig själv och svara väldigt ärligt på dem. Stoet är viktigast av allt vid hästavel!

• Är hästen en otroligt rolig ridhäst, samarbetsvillig och arbetsvillig?
• Var den lätt att rida in? Har hon lättridna, väl separerade gångarter?
• Är hon lätt att hantera?
• Är hon frisk?

Kan du svara ja på alla frågor? Om ja så kan du fortsätta med de olika verktyg som finns. Om nej på en eller flera så får man fundera på om just denna häst är en lämplig avelshäst.

Är stoet en väldigt rolig ridhäst så vill man kanske rida den hellre än att ta ett föl, men det är just den typen av ston som kan vara riktigt bra avelshästar. Vänta inte för länge med att ta ett föl på ett sådant sto om du har planer på att betäcka. Äldre ston kan vara svårare att få dräktiga. Går stoet med valacker så kan även det orsaka infertilitet.

Att hästen har lätt för gångarterna är naturligtvis en väldigt viktig egenskap hos en avelshäst! På grund av medveten avel är det inte lika vanligt med "grisepassare" eller spatthästar numera.

Psyket är otroligt viktigt hos en häst som skall användas i avel! Det är lite av A och O! Om hästen inte är samarbetsvillig, arbetsvillig, lätt att hantera så kommer det inte bli några bra avkommor! Det blir varken bra ridhästar för gemene man eller för tävlingsryttare. Det finns vissa hingstar och ston bakåt i stammarna som tyvärr ger spända hästar och/eller hästar med ett allmänt tråkigt lynne. Det gäller att veta vilka man bör undvika att ha bakåt. Fråga gärna någon erfaren uppfödare.

Varför är det viktigt att hästen är frisk? Där finns det naturligtvis undantag dvs om ett sto har skadat sig t ex genom en olyckshändelse eller liknande. Är hästen skadad pga ridningen så kan man ibland undra över hur hållbar hästen är. Vill man avla på hästar med dålig hållbarhet? Det kan ge ett lidande för avkomman!

Vissa defekter nedärvs och därför är det viktigt att ha kunskap om vad som anses som genetiska defekter. Ett svenskfött sto med eksem är troligtvis mindre lämpligt att avla på då man nu vet att eksemet nedärvs i högre grad från ett sådant sto. Silvergenen är också ett exempel på defekter. Hästar med silvergener har mer eller mindre sjuka ögon. Därför bör man absolut inte göra en betäckning med två hästar som har silveranlag. OBS! Kontrollera bakåt i stammen silveranlaget kan ligga dolt hos t ex fuxar.

Ett alternativ kan vara att låna eller hyra ett bedömt sto om ditt eget sto inte är ett lämpligt avelssto.

Val av hingst

Kan alla hingstar användas? Nej, det finns ett antal regler kring vilka som kan användas. Skall man dra det till sin spets så kan man säga som en veterinär uttryckte det – ”Folk kan inte skilja på en avelshingst och en häst med testiklar”. Alla hingstar som används idag har tyvärr inte visat att de är avelshingstar dvs de har inte visat att de ger bra avkommor.

Det är även viktigt att korta ner generationsintervallen och då använder man unga hingstar sk. BLUP-hingstar. Hingstar som används måste ha en betäckningslicens och det finns tre olika nivåer på licenser.

Betäckningslicens för bedömda hingstar och BLUP på minst 95 (BLUP 100 = medelhäst)

Betäckningslicens för BLUP-hingstar 2-4 år gamla med lägst 115 i BLUP.

Betäckningslicens för gårdshingstar gäller endast för hingstägarens egna ston.

Krav på̊ samtliga hingstar för att kunna lösa licens.

• Godkänd härstamningskontroll mot fader och moder verifierad med DNA-test. Undantag gäller för hingstar födda på̊ Island före 1998 som inte behöver vara härstamningskontrollerade mot moder.
• Fria från kända ärftliga defekter enligt SVJFS 2019:31. Hingstar kontrolleras vid avelsbedömningar, men obedömda hingstar behöver veterinärintyg på att de är friska och att testiklarna är godkända.
• Hingstar från och med 5 års ålder ska ha spattröntgen utan anmärkning registrerad i WorldFengur.

Att välja hingst skulle man kunna skriva en hel avhandling om. Det finns otroligt mycket att tänka på. Vi måste också tänka på att vi förvaltar ett 1000 årigt arv från Island och ett arv från alla uppfödare där. Vi vill absolut inte förstöra deras arbete, därför är det även viktigt att vi på Gotland följer det internationella avelsmålet.

Det brukar anses att man skall välja en hingst som har samma goda egenskaper som stoet och därigenom förstärka stoets goda egenskaper. Undvik samma brister hos sto och hingst.

Utifrån detta granskar du hingstens egenskaper för ridbarhet och exteriör. Om stoet är fyrgångare (CA-genen) blir det extra viktigt att inte betäcka med en fyrgångshingst då risk finns att man avlar bort tölten. Då är det bäst att använda en femgångshingst (AA-genen). På Hestur hittar du hingstkatalogen som innehåller alla betäckande hingstar för året. Du listar ditt sto på den valda hingsten. Hingstägaren eller hingsthållaren fyller varje år i språngrullan för hingsten via Hestur. Det betyder att man registrerar att hingsten har betäckt stoet.

Ser man på antalet hingstar som betäckte 2020 så var det totalt 262 hingstar och 1330 ston som betäcktes. Då blir det i medeltal 5 ston per hingst, men många hingstar får 1-3 ston. Statistik finns överst i Hingstkatalogen på Hestur https://hestur.sifavel.se/stallion_seasons

Detta låga antal ston per hingst medför att det är svårt att veta vilka hingstar som verkligen är bra och vilka som inte borde användas. I dagsläget har vi för många hingstar som används i förhållande till antalet ston. Antalet hingstar som ingår i aveln bör vara lägre.

Inom islandshästaveln har vi en relativt hög genetisk variation, jämfört med nästan alla andra hästraser. Däremot har vi för långa generationsintervall och för få hästar som avelsbedöms. Ston som används i avel bör vara avelsbedömda så att man har en objektiv syn på för och nackdelar hos stoet.

Hingsthållare

När man väljer hingst skall man även fråga sig hur erfaren och kunnig hingsthållaren är, för att undvika skador och andra problem. Finns det ett samarbete med en veterinär? Kontrollera hagar stängsel mm. Många väljer hingst till viss del utifrån var hingsten står.

Härstamning

Du finner stamtavlan i flera led bakåt för din häst i den internationella stamboken WorldFengur https://www.worldfengur.com/. Samtidigt som du tittar på förfäderna kan du se vilket bedömningsresultat de hade när de avelsbedömndes och hur gamla de var när de visades. Du kan också se vilken BLUP varje häst har för de olika ridegenskaperna samt för exteriör. Du kan se hur många bedömda avkommor en viss häst har. En del tävlingsresultat finns i WorldFengur, men ingår inte till BLUP ännu. Ny BLUP räknas om varje år utifrån resultaten vid avelsbedömningarna.

Vad är BLUP?

Det är en förkortning av ”Best Linear Unbiased Prediction”. Det är en statistisk metod som används för selektion av avelsdjur och den bygger på avelsbedömningar. BLUP systemet samlar ihop all tillgänglig information om individen, föräldrarna, syskon och avkommor och beräknar en prognos på̊ individens avelsvärde, i jämförelse med övriga individer i populationen. Hur kan BLUP användas? Det går att läsa mer om BLUP på https://www.sifavel.se/%C3%B6vrigt/blup-44240631

När det gäller BLUP hos hingstar kan man säga att:

• Som unghäst visar BLUP om hästen har en bra stam och kan ha en chans att bli en bra häst, men det är en relativt osäker prognos om hästen verkligen blir en bra avelshingst. Det är inte alla BLUP-hingstar som blir bra, men det kan vara en chansning man vill ta.
• Hos en avelsbedömd häst visar BLUP och avelsbedömningen om individen är bra, men man vet inte ännu om det är en bra avelshingst.
• Hos en bedömd häst med bedömda avkommor visar avelsbedömningen, BLUP och de bedömda avkommorna om hästen är en bra avelshäst. Då är det inte längre en prognos utan då vet man.

På samma sätt utvärderar man ston.

Inavel

Du kan göra digitala betäckningar i WorldFengur mellan en hingst och ett sto och se vilken BLUP fölet får. Då ser du också hur hög inavelsgraden blir. Det är väldigt viktigt att ha kontroll på inavel! Inavelskoefficienten skall ligga under 5,0. Tänk på att även om det blir en inavelskoefficient under 5,0 på den tilltänkta avkomman, så bör man även kontrollera inavelskoefficienten på föräldrarna. Det är definitivt inte lämpligt att använda hingstar och ston som själva har en hög inavelskoefficient! Vid varje korsning där man använder individer som är för nära besläktade så snävas genbasen in. Sedan kan en individ mycket väl ha låg inavelskoefficient trots att farfarsfar var ett resultat av en helsyskonparning.

Det finns något som heter inavelsdepression det uppkommer om man systematiskt över lång tid korsar nära släktingar med varandra. Det har funnits en hingst som användes flitigt i Sverige under några år. Han hade en mycket hög inavelskoefficient. Bland hans avkommor fanns många hästar med ryggbroblem och det förekommer även individer med fler revben än normalt. Inavel skall man absolut inte syssla med, vissa verkar tycka att det är lite fint och kallar det för det för "injeavel", men det är bara dumt och på inget sätt djurvänligt!

Arv och miljö

När det gäller avel är 40% arv och 60% miljö, så av den anledningen är stoet den viktigaste individen som fostrar sitt föl. Eftersom miljön har så stor betydelse så kan man själv som uppfödare göra väldigt mycket för att optimera hästarnas uppväxtmiljö. En bra miljö är att fölen växer upp i en harmonisk flock. Det bästa är om det finns flera föl i flocken. Hagarna bör vara stora och gärna kuperade. Det är viktigt med så parasitfria beten som möjligt. Har man inte möjlighet att ha unghästarna tillsammans med andra unghästar bör man skicka dem till unghästflock åtminstone på sommaren. Att fölen och unghästarna rör sig mycket och leker är otroligt viktigt för den växande hästens hållbarheten. Som uppfödare bör man vara väldigt noga med foder och använda analyserat foder av hög kvalitet. De första åren i en hästs liv är oerhört viktiga för utvecklingen och hästens hållbarhet. Avmaskning och verkning är det också viktigt att göra regelbundet. Ett nybörjarfel som troligtvis de flesta har gjort är att börja gosa en massa med fölen. Försök verkligen att låta bli! Visitera föl/unghästar men låt hästarna var hästar!

Olika betäckningsmetoder

När du kommit fram till valet av hingst finns det olika betäckningsmetoder.

Fribetäckning innebär att hingsten går tillsammans med sina ston ute i en hage. Stoet bör helst stanna under två brunstperioder. Vid fribetäckning finns risk för sparkskador.

Handbetäckning innebär att stoet hålls och att någon leder fram hingsten till henne för språnget. Handbetäckning är oftast skonsammare för hingsten och stoet.

Insemination kan vara en bra betäckningsmetod och här på Gotland ger det ett större urval av mycket bra hingstar.

Dessutom är skaderisken mindre vid insemination. På Gotland finns Mannegårde seminstation se http://www.mannegardehast.se/startsida

Fertilitet

En bra fertiliteten hos sto och hingst är naturligtvis viktig. Ston som gått i blandflockar med valacker kan genom att valacker har betäckt ha ådragit sig livmoderinflammation som försvårar att få stoet dräktig. När det gäller hingstens fertilitet går det att utläsa statistik via Hestur https://hestur.sifavel.se/statistics/open_index

Det är möjligt att gå flera år tillbaka och se vilken fertilitet hingsten har haft.

Kostnader för avel

För att betäcka ditt sto betalar du först en stoavgift till SIF Avel via den hingst du valt i Hesturs hingstlista, dvs. listan över hingstar som står till buds för säsongen. Se https://hestur.sifavel.se/ Därefter kan stoet åka till hingsten.

Hingstägaren skall ha ett avtal för betäckning som reglerar kostnader för betäckningen. Betalningen är ofta uppdelad i en avgift för betäckningen (språnget) och en del som betalas vid stoets dräktighet efter 90 dagar eller vid levande föl året därpå. Hingstägaren skickar faktura till stoägaren och kräver ofta att fakturan gällande betäckningen ska vara betald innan stoet hämtas. Kostnaden för betäckning kan variera mellan 5000 till 20 000 kronor beroende på hur meriterad hingsten är.

Stoavgiften ligger runt 1000 kronor med rabatt för bedömda ston och ej bedömda ston men med bedömda avkommor. Därtill kommer kostnader för ultraljud ca 1000 kronor, för att se om stoet är dräktigt. Under dräktigheten kan stoet kräva extra näring och i slutet av dräktigheten vaccinationer mot stelkramp.

Aktuella avgifter finns på SIF Avels hemsida https://www.sifavel.se/övrigt/avgifter-44240601

Avgifter för respektive hingst finns i Hingstkatalogen på Hestur.

För den som vill använda sin hingst som avelshingst finns också kostnader. Om hingsten har en BLUP över 115 kan han användas som så kallad BLUP-hingst genom att betäckningslicens betalas till SIF Avel för närvarande 3750 kronor (år 2021). Hästen måste vara frisk och testiklarna korrekta vilket fastställs av veterinär för ytterligare ett par tusen kronor. För hingstar över fyra år krävs en fullständig avelsbedömning, vilket främst kostar i form av träning hos avelsvisare. Priserna för träning av hingstar ligger runt 10 000 kronor per månad, något lägre för ston. Själva bedömningskostnaden är 3750 kronor för hingstar och svenskfödda ston får en rabatterad avgift på 1250 kronor.

När fölet är fött ska det chipmärkas och vaccineras vilket kostar runt 2000 kronor. Sedan ska det ansökas om pass till fölet från SIF Avel. Det kostar 1000 kronor om fölet är under 6 månader och 1800 kronor från och med 6 månader.

Under de tre första levnadsåren kostar unghästen minst 1000 kronor per månad för mat, verkning och vaccinering. Vid tre och ett halvt till fyra års ålder påbörjas oftast inridningen av unghästen vilket kan innefatta träningskostnader. Se även avelsledaren Heimir Gunnarssons intressanta föreläsningen från Avelsmötet 2020 angående kostnader för uppfödning. Den finns på SIF Avels Facebook.

https://fb.watch/2YeSFVGcl5/

Med hänsyn till de stora kostnaderna för avel är det klokt att använda sig av det bästa hästmaterialet eftersom det kostar lika mycket att avla på dåliga hästar som på bra hästar, men det ger sämre resultat. Lynnet är härvid oerhört viktigt. För hingstar skulle det behövas kompletterande information om lynne/träningsbarhet/ samarbetsvilja. Lynnet är en väldigt svårbedömd egenskap, men ser man att en hingst har en låg poäng på ”ridbarhet” eller vid äldre bedömningar ”lynne” så bör man tänka efter om man skall använda den hingsten.

Det officiella avelsmålet

FEIF ( International Federation of Icelandic Horse Associations) är den internationella samarbetsorganisationen för alla länder som har verksamheter med islandshästar. FEIF har ett gemensamt regelverk för sport och avel som gäller i alla anslutna stater, FEIF Rules and Regulations

https://www.feiffengur.com/documents/FEIF_Rules_Regulations2020%20-%20breeding.pdf

Det finns ett internationellt avelsmål som är väldigt brett dvs det innefattar många typer av islandshästar. Så här ser en förkortad version ut, men hela avelsmålet kan man hitta i dokumentet ”Avelsbedömningar 20XX” på SIF Avels hemsida OBS! det görs ett nytt dokument ”Avelsbedömningar”  varje vår, så när du läser detta finns det kanske inget utlagt ännu, men se  https://www.sifavel.se/övrigt/reglementen-44240611

Generella avelsmål

Hälsa, fertilitet och hållbarhet Det officiella avelsmålet är att avla friska, fertila och hållbara hästar – robusta islandshästar.

Färger Det officiella avelsmålet är att bevara alla möjliga färgvariationer inom rasen. (Det ska hållas i åtanke att vissa färgvariationer är korrelerade med genetiska eller fysiska defekter som bör undvikas).

Storlek Avelsmålet ger utrymme för stor variation när det gäller storleken på̊ islandshästar. De flesta islandshästar är mellan 135 – 146 cm över manken men önskvärd mankhöjd är minst 138 cm.

Hästens användningsområden Målet är en ridhäst som är lämplig för varierande användningsområden och olika typer av ryttare. Hästens användning utgår ifrån hästens ridegenskaper eftersom den används för fritidsridning på̊ kortare och längre turer samt för varierande tävlingsgrenar.

Hästens karaktär Målet är en karaktär som gör det möjligt att använda hästen för varierande användningsområden med särskild vikt på̊ en lugn, vänlig och samarbetsvillig häst. Hästen bör vara modig och pålitlig, både i hantering och när den rids. Avelsmålet tillåter flera olika typer av hästar när det gäller vilja och känslighet; från känsliga och villiga hästar till hästar med lugnare karaktär, men alltid med stor vikt på̊ hästens vilja att prestera.

Specifika avelsmål

Exteriör generellt Exteriören ska vara funktionell och främja hästens hälsa och hållbarhet, där förmågan att bära sig själv i varierande gångarter samt hästens kapacitet att röra sig korrekt och välbalanserat under ryttare är av störst vikt. Exteriören ska även kännetecknas av en vacker utstrålning med vikt på̊ muskler och styrka.

Ridegenskaper/gångarter generellt Målet är att avla en hög kvalitativ gångartshäst som har naturlig förmåga att bära ryttare, vara välbalanserad och självbärig samt vacker under ryttare. En häst som är smidig och säker på̊ fötterna samt uthållig – en äkta isländsk gæðingur.

Mer detaljer kring avelsmålet finns i broschyren Avelsbedömningar på SIF Avels hemsida.

OBS! Det kommer en ny broschyr varje år!

AVELSPROGRAM FÖR ISLANDSHÄSTAR

Avelsprogrammet i Sverige utförs i enlighet med FEIFs officiella avelsprogram samt riktlinjer från Island. Avelsprogrammets syfte är att bevara och förbättra islandshästen. Selektion av avelsdjuren baseras på̊ resultat från avelsbedömningar samt skattade avelsvärden (BLUP) för att bevaka populationens genetiska framsteg.

Svenska Islandshästförbundets stiftelse för avel (SIF Avel) instiftades av Svenska Islandshästförbundet (SIF) och startade sin verksamhet under 2013. Sedan årsskiftet 2013/2014 har stiftelsen i uppdrag från Jordbruksverket att sköta stambokföring och register av islandshästar i Sverige. Stiftelsens främsta ändamålet är att styra aveln, verka för att stödja uppfödare, erbjuda service, rådgivning och utbildning. Stiftelsen ansvarar för alla frågor rörande islandshästavel där stambokföring och avelsvärdering är de största delarna.

SIF Avel är anslutet till FEIF och samarbetar därigenom med andra internationella medlemsorganisationer samt även med myndigheter och andra organ. Sverige och Island är de enda länderna som har heltidsanställda avelsledare, här är det Heimir Gunnarsson.

Islandshästpodden intervju med avelsledaren Heimir Gunnarsson angående avelsbedömningar 2020.

https://www.islandshastpodden.se/sites/default/files/2020-07/heimir_p.mp3

och

Islandshästpodden intervju med avelsledaren Heimir Gunnarsson angående den nya BLUP:en 2020.

https://www.islandshastpodden.se/sites/default/files/2020-03/nytt_p.mp3

Har du frågor eller vill du lämna synpunkter så gör det till:

Gunilla Sterner engarden@telia.com

Christina Rohdin-Alm christina@ammor.se